Ut på tur
I torsdags sa mamman att jag kunde ta ledigt i helgen och åka någonstans om jag ville. Så jag bokade ett hostel i Wanaka lite snabbt. På fredagen sa hon att jag kunde åka redan på kvällen. Eftersom det är högsäsong här är det ju dock inte så lätt att få tag på boende så där över några timmar. Inte ens på de ruttnaste ställena. Men barnens mormor och morfar har ett sommarhus i Queenstown och mormodern var där över helgen så jag fick våldgästa henne. Och vilket sommarhus då! Helt galen utsikt som man nästan vaknar mitt i.
På lördagen åkte jag vidare till Arrowtown, en gammal stad som var "het" under guldruschen tydligen, mysig men inte jättemycket att se. Åt en god sallad till lunch på ett mysigt ställe, en ännu godare glass och sedan åkte jag vidare till Wanaka.
Ser ni vad torrt det är! Knappt så man vågar tänka på eld. Landskapet i Central Otago (den del jag åkte genom under helgen) var olikt det jag sett innan av Nya Zeeland. Här var det dels torrare, och mer stenigt, kargt liksom.
Passerade en hel massa.... BH:ar mitt ute i ingenmansland.
I Wanaka bodde jag på ett hostel. Var lite skraj innan för har hört både det ena och andra om backpackers på hostel, men fick ett väldigt lugnt rum. Även om jag inte spenderde tiden där så mycket så gillade jag grejjen med att några lagar mat, andra pusslar, ser på teve, skypar med sin familj på tyska osv. Får jag någon mer ledig helg till över ska jag absolut göra det igen. Fick mersmak.
Wanaka var en stad med mycket ungdomar. Vi gick till några pubar och en jättebra restaurang, och en bar med utsikt över hela sjön. Ska ta med syrran dit när vi är på genomfart, bara så du vet Karin! På söndagen checkade jag ut, åt en jättegod frukost på ett café (som jag också ska ta med Karin och pappa till), läste en stund på stranden och åkte sedan vidare. Fick tips om en bra vandring men min mobilladdare bestämde sig för att ge upp och med bara några procent kvar på batteriet kände jag inte för att ge mig ut i vildskogen. Man blir helt plötsligt väldigt liten utan vare sig mobil eller nummer till de få man känner här.
Sedan väntade några timmar hem genom det karga landskapet i min lilla skitbil som knappt orkar sig uppför backarna här men som mannen som familjen äger farmen ihop med så snällt vill låna ut till mig när jag är på tur eftersom den är både billig i drift och smidig. Även om det är kargt så var vägen full med en hel massa olika fruktodlingar. Köpte 1 kg färska körsbär som jag åt upp och fick jätteont i magen av. Och några persikor som smakade väldigt mycket. När man åker själv så här så kan man ju stanna var och när man vill. Svängde av till en lavendeloding och tog en kik. Och en rastplats där det fanns aprikosträd, tror jag, åt lite av ett men kom på att det kanske inte var så smart om det nu skulle vara någon annan frukt. Det där med att skilja äpplen från päron eller vad man säger...
Och det var min helg det.